Hej igen.
I förra inlägget så avslutade jag med att nämna den mentala aspekten i att vara en uttalad ”stjärna” eller ”talang” i unga år, och hur det kan påverka en individ negativt – när vi pratar om inlärningsprocessen.
För det är väl positivt att vara en stjärna, talang eller att bli utvald till ett U-lag?
Ja, med aspekten att individen får en status så är det positivt för stunden. Men människor är statusorienterade, och när vi når en viss status så ser vi till att skydda den.
I yngre åldrar, och när vi pratar inlärning, så är det absolut nödvändigt att våga riskera sin status för att lära sig.
En risk som någon som redan har något är mindre benägen att sätta på spel, jämfört med någon som inte har något att förlora.
Ger man då barnen inget att förlora, så främjar man inlärningen.
Optimal inlärning sker när man tränar på något där utförandet lyckas ibland, och misslyckas ibland.
Misslyckandet är nyckeln till inlärning.
Katarina Gospic (Hjärnforskare) sa i SVT här om veckan: ”Antingen så vinner man, eller så lär man sig”
Nu har jag babblat nog om detta ämne, och tänkte nu låta den eminenta författaren Daniel Coyle ta vid.
Utöver själva artikeln i sig, så kan jag bara kort nämna att hemsidan som Daniel Coyle driver (www.thetalentcode.com) är nog den sidan som mest fick mig att dra igång den här bloggen.
Fruktansvärt bra läsning rakt igenom.
Ett absolut tips från min sida för föräldrar och ungdomstränare att gotta sig i. 🙂
http://thetalentcode.com/2012/10/26/how-to-nurture-talent-without-being-a-psycho-parent/
Dennis
Ungdomsfotboll 
Känner mig privilegierad att min lilla fotbollsspelare spelar i en klubb där reflektioner kring barns och ungdomars utveckling är på denna nivå!
Joel (förälder till en 04:a)
Hej Joel.
Tack så mycket för dom fina orden. 🙂
Det gör att man får ÄNNU mera energi att fortsätta driva denna linje i klubben.
måste bara rekommendera lite vidare intressant läsning som jag tror du kommer finna intressant (om du inte redan läst den):
”Outliers” av Malcolm Gladwell
Hej Charlotte. 🙂
Den boken har jag inte läst.
Jag har däremot läst en del stycken i den, främst genom olika texter och forum inlägg där det har refererats till boken (forum-nörd som man är 🙂 ).
Något som jag verkligen fastnat för, och som också backas upp i andra skrifter och undersökningar är hur en kultur starkt påverkar de som växer upp i den.
På lång sikt hoppas jag att vi i Älvsjö AIK FF skapar en kultur där ALLA Älvsjö AIK’s ungdomar får växa sig starka både som människor och fotbollspelare.
I slutändan hoppas jag att vi i Äkvsjö AIK FF utbildar människor och fotbollspelare som är självsäkert ödmjuka, och i slutet av utbildningen blir en typ av fotbollspelare som har en djup förståelse för spelet, vilket leder till trygghet och lugn.
En trygghet och lugn som liknar det vi ser idag hos spelare som är utbildade i exempelvis Sydamerika, Spanien, Holland och Portugal för att nämna några.
Då kan vi på riktigt börja spela en vacker, kreativ och effektiv fotboll med bollen på backen till skillnad mot vad som idag är fallet i Sverige.
Tack för ditt bidrag.
Det påminde mig om att läsa hela boken då jag säkert, precis som du säger – Finner innehållet väldigt intressant och givande.
Dennis
Väldigt tänkvärda blogginlägg som jag inte snubblade över förrän nu. Jag har en fråga med indirekt koppling till dina inlägg och det gäller pojkar vs flickors inlärning och utveckling inom fotbollen. Min dotter är 05:a och jämför jag hennes lag med de pojkar som också är 05:or så är skillnaden väldigt stor när det gäller hur långt de har kommit fotbollsmässigt. I 8 års åldern skall ju muskelmassan och koordinationen hos pojkar och flickor vara i stort den samma så det kan inte vara en avgörande skillnad. Att som nån föreslog att pojkar tittar mer på fotboll och därför är bättre köper jag heller inte. Däremot finns det säkert fler killar än flickor som tar med sig bollen ut gården och spontanspelar och därför har kommit längre men det räcker inte riktigt som förklaring. har du nån teori om varför killar ”verkar” ta till sig fotboll lättare än flickor? Jag har svårt att hitta nån riktigt bra förklaring till att det ”måste” vara på detta sätt redan i denna tidiga ålder med lika stor (officiell) träningsmängd bakom sig.
Hej Roger.
Bloggen ligger nere nu för tillfället.
Men hoppas att jag ska kunna återuppta den framöver.
Gällande flickor vs pojkar så kan jag bidra med följande.
Tjejer ligger ungefär 1 år före killar rent fysiskt i sin mognadsprocess upp till 13-14 år.
Då börjar killarnas muskelmassa att tillta och då kan tjejerna inte konkurrera.
Prestation i alla åldrar för ungdomar är i stort sett en faktor som är direkt kopplad till den fysiska mognaden.
Det är inte så många utbildningsplaner som nämner skillnaden i fysik mellan killar och tjejer, men en som gör det, och som dessutom i övrigt är väldigt bra och pedagogiskt upplagd är den Kanadensiska.
Dom har lagt stegringen så att tjejerna tar ”kliv” i utbildningsplanen ett år tidigare upp till 12-13 år, vilket jag backar upp till 100%
Om du googlar: ”from wellness to world cup”, så tror jag att du hittar den i form av en PDF.
Du kan annars maila mig på dennishortin@gmail.com så kan jag skicka dig länken.
Sedan håller jag med dig om att man generellt förklarar bort nivån på tjejfotbollen på de sätt du nämner.
Dock ska man komma ihåg att just vad gäller spontanfotbollen så är den extremt viktig för utvecklandet av speluppfattningen som är fundamental för att lyckas på en fotbollsplan.
Spelarutvecklingen i Sydamerika är till väldigt stora delar baserat på spontanfotboll upp till 12-14 års ålder.
Men, att som tränare bedriva en verksamhet som är anpassad för åldersgruppen är fundamentalt för att utveckla intresset och glädjen för fotbollen.
Ett exempel som jag kan dra är hur man presenterar vad man ska göra.
Om jag vill att mina spelare (F05’or säger vi) måste börja tänka, och på så sätt börja utveckla processen som händer i hjärnan, alltså allt utom själva agerandet i det som kallas speluppfattning, hur presenterar jag detta?
Jag måste se till att väcka deras intresse, och få deras uppmärksamhet.
Och då måste jag presentera något som DOM finner intressant.
”Vi ska leka en form av kull”
Då ser du direkt hur spelarna lyser upp, för kull är något dom kan relatera till.
Då organiserar jag denna lek så att dom tror att dom leker kull, men där processen som pågår i huvudet är exakt samma som när man spelar fotboll.
Alltså:
Speluppfattningen består av:
1. Perception
2. Förståelse
3. Beslut
4. Agera
Traditionellt i Sverige så isolerar vi agerandet, medan man i länder med en BETYDLIGT högre success rate fokuserar på steg 1-3.
I denna kull lek, så har jag exempelvis 8 mot två.
De två som jagar får bara kulla den som har bollen (eller bryta passningen).
Så för dom är det en lek, men jag har då byggt in hela processen som speluppfattning innehåller i ett format som barnen älskar.
Och DÅ, när barnen älskar att leka fotboll, då kommer spontanfotbollen att ske i högre omfattning.
Håller man istället isolerade kon-kon övningar där allt är förutbestämt så tvingar man inte fram tanke processen, och spelarna tycker dels att det inte är särskilt roligt, och dels inte lär sig någonting.
Och då sker inte spontanfotbollen i samma utsträckning.
Jag har själv hand om en 05 grupp i Älvsjö AIK FF, och där har jag sett hur pass väl denna metod tas emot av barnen.
Plus att dom på enbart 3 månader utvecklat tankeförmågan enormt.
Allt går hand i hand.
Hoppas du tyckte svaret gav dig något.
Vill du så kan vi upprätta en kontakt där vi kan bolla lite tankar och idéer.
Samma mail som ovan.
Mvh
Dennis