Certifiering för icke-SEF-klubbar – En potentiell kvalitètshöjare för Svensk fotboll?

18 Feb
För att kvalitetssäkra ungdomsverksamheten i SEF-klubbarna (Föreningen Svensk Elitfotboll) så har en s.k ”certifiering” gjorts, där man har bedömt klubbarna i 8 kategorier (A-H).
Kategorierna berör flera ämnen så som skolsamarbeten, faciliteter osv. En utav dessa punkter som jag finner väldigt intressant för oss som är verksamma i icke-SEF klubbar är den som heter:
 
H. Sportsliga resultat av ungdomsverksamheten
H har inget poängtak utan är avhängigt av hur många av de spelare som tillhört föreningen i åldrarna 12-19 som debuterat i elitsammanhang.”
 
Poängen beräknas enligt nedan.
Matchtyp:  Registrerad debut i följande matcher: Officiell A landskamp i tävling anordnad av FIFA/UEFA, 18 poäng, övriga officiella A-landskamper (mot andra landslag), 12 poäng, officiell U-21 landskamp i tävling anordnad av FIFA/UEFA, 8 poäng, övriga officiella U-21 landskamper (mot andra landslag), 6 poäng, Allsvenskan, 8 poäng, Superettan, 4 poäng.
 
Antal år: Antal år spelaren varit registrerad för föreningen och tillhört föreningens verksamhet i åldrarna 12-19 år.
 
Poäng: Spelarens högsta nivå (se Matchtyp) multiplicerat med antal år i föreningen.”
 
 
 
Så för att ta ett exempel så kan vi ta Marcus Lantz i Helsingborgs IF. Han har varit verksam i HIF’s ungdomsverksamhet i 2 säsonger, och har som högsta matchtyp uppnåt ”Officiell A-landskamp (FIFA/UEFA)” vilket ger 36 poäng (2 * 18) till HIF i certifieringen.
Marcus Lantz hade innan han kom till Helsingborgs IF tillhört Ifö/Bromölla IF från 7-18 år.
Eftersom SEF delar ut poäng ända ner till 12 års ålder (förutsatt att spelaren varit registrerad i en SEF-klubb sedan den åldern), vore det inte väldigt intressant att dela ut dessa poäng även till den icke-SEF klubb som fostrat nämnda spelare ner till 12 års ålder? Jag är mycket väl medveten om att SEF nog inte skulle lägga resurser på en sådan utökning av certifieringen då dom endast har med SEF-klubbarna att göra, och får sina medel via medlemsavgifter. Men att SvFF, alternativt att distriktsförbunden följde upp detta borde väl inte vara orimligt?
För man resonemanget vidare så gynnar ju en bättre verksamhet i icke-SEF klubbar även elit-klubbarna då en väldigt stor del av spelarna dom slussar uppåt (debuterar i en av kategorierna i ”Matchtyp”) har sina rötter i just småklubbarna.
 
För att återgå till exemplet med Marcus Lantz så skulle då Ifö/Bromölla IF få 7 * 18 poäng (126) då han tillhörde sin moderklubb under denna del av sin utbildning. Och sen dela den på antalet verksamma ungdomar (pojkar i detta fallet) i föreningen. Det skulle ge ett värde som skulle ge en ganska tydlig siffra att bedömma kvalitèt utifrån.
 
För att denna siffran inte ska bli löjligt låg, så skulle man helt enkelt kunna multiplicera poängen med 100 innan man delade den på antalet medlemmar i klubben. Så om Ifö/Bromölla IF enbart har utbildat Marcus Lantz, och ingen annan spelare som uppnått någon av de listade matchtyperna, och dom har 1000 medlemmar, så skulle poängen se ut enligt följande:
(126 * 100) / 1000 = 12,6
Ifö/Bromölla IF skulle i detta exempel få ett typ av ”kvalitèts index” på 12,6.
 
 
Jag tror att ett sådant system skulle pusha icke-SEF klubbar att förbättra sin verksamhet. I förlängningen skulle det (mitt antagande) höja nivån på Svensk fotboll överlag.
Det här med att dividera poängen på antalet ungdomsspelare tycker jag även att man ska göra för SEF-klubbarna. Det borde ju vara skillnad på ”kvalitètsstämpeln” om två SEF-klubbar har samma resultat, men den ena har 4000 medlemmar medan en annan kanske har 500 medlemmar. Kankse?
 
 
Det är inte omöjligt alls att jag missat en eller flera viktiga aspekter i detta. En sak som jag har funderat på dock är att antalet medlemmar är en ganska diffus siffra. Men då föreningar inte växer/krymper nämnvärt under ett kalenderår så skulle det räcka att registrera antalet verksamma ungdomar en gång per år, och använda den siffran som referens när poängen ska räknas fram. Det borde ge ett ganska exakt ”kvalitètsindex”. Det är givetvis det antal verksamma ungdomar vid tiden för övergången som i så fall ska beaktas.
Vill man vara ännu petigare så kan man slå ut varje års siffra på de specifika år spelaren varit verksam i föreningen… men nu blir jag löjligt petig… 😉
Vidare kan man ju också spekulera i om man ska beakta alla medlemmar, eller om det vore mer rimligt att räkna antalet verksamma ungdomar från exempelvis 12-års ålder.
 
Vad skulle en sådan typ av ”semi”-certifiering utav icke-SEF-klubbar leda till, både positivt och negativt tror ni?
 
 
Mer utförlig läsning om hur SEF’s certifiering är genomförd, samt dess resultat (för 2011) finns att läsa om här:
http://www.tipselit.se/Startsida/Certifiering/
 

Lämna en kommentar